Bränsleskatten höjs – trängselskatt införs
Senaste helg stannade jag vid Neste i S:t Karins och tankade diesel för 77 euro. Fastän servicestationen och bränsleleverantörerna skulle hålla inköpspriserna och marginalerna på exakt samma nivå även i augusti, så hamnar man att betala 81 euro för samma mängd. Detta på grund av att regeringens höjning av bränsleskatten träder i kraft första augusti. För den som använder bilen aktivt, kommer denna höjning att innebära flera hundra, i vissa fall flera tusen euro högre kostnad per år. Bränsleskatten påverkar även de maskiner som drivs med bensin, dvs. alla bilar med skrämmande bränslemotor.
I praktiken betyder detta, att de som bor i skärgården eller på landsbygden betalar mera, vi som inte har välsignats med fungerande kollektivtrafik, eller har all behövlig service på gångavstånd. Den bistra sanningen är, att personbilen är det enda realistiska alternativet att resa längre sträckor. Finlands befolkning är så pass liten och avstånden så pass långa, att privatbilismen är det enda alternativet för att kunna arbeta och leva utanför de större städerna, inte ens den mest entusiastiska idealismen kan ändra på geografiska och befolkningsstrukturella realiteter. Vi hamnar tyvärr ändå att betala för denna idealism.
Varenda euro som går till påtvingade skatter är bort från annan konsumtion och från augusti har bilisten mindre pengar att använda efter varje tankning. De indirekta kostnaderna påverkar även logistiken, vilket troligtvis kommer att betyda prishöjningar på konsumtionsvaror, mat och läkemedel.
Det värsta lagförslaget är ännu på kommande. Regeringen har föreslagit att godkänna trängselavgifter. Man motiverar att en lag som godkänner trängselavgifter skulle möjliggöra, men inte tvinga att dessa tas i bruk. Troligtvis skulle dessa avgifter tas i bruk omedelbart i de större städerna för att försöka få den ansträngda ekonomin balanserad. Det är inte heller en omöjlig tanke, att även mindre kommuner skulle införa trängselskatter, bilisten verkar vara en outtömlig mjölkko, när kommunal- och fastighetsskatterna redan höjts till bristningsgränsen.
Detta påverkar främst de som är i arbetslivet. Till exempel de som arbetar i lågavlönade yrken har inte möjlighet att bo i de stora tillväxtcentrumen, eftersom hyresbostäder inte finns att få eller är alltför dyra, därför bor man oftast längre bort, där utbudet på kollektivtrafik är betydligt sämre. Detta betyder att trängselavgiften i praktiken skulle bli en effektiv jobbavgift för de människor som behöver bil för att ta sig till arbetet, dvs. straff för att arbeta och det skulle lämna ännu mindre i lönekuvertet, avgiften planeras att bli över tusen euro per år! I en ekonomisk nedgång behövs sysselsättningsåtgärder, inte ytterligare avgifter för att kunna arbeta.
