För en vecka sedan så bad en av våra riksdagsmän offentligt om ursäkt av samerna, för ett sketchprogram som framförts i TV under förra årtusendet. Efter detta grymtade även andra minoriteter som beslutit sig för att ta illa upp, varför man inte bad om förlåtelse av dem. Kön av de som väntade på ursäkter blev längre än Black Friday-reaköerna. Finländarna höll andan på denna ursäkternas premiär-kväll och till slut konstaterade tittarna att riksdagsledamotskaraktären, kanske är denna skådespelares bästa rollprestation.
Situationens allvar kan dock inte kvitteras med enbart humor. Strax efter denna händelse meddelade polisen att man börjar undersöka gamla tv-serier för hets mot folkgrupp. På den tiden när dessa serier kom ut, spelade barnen inte dataspel, utan man lekte utelekar som till exempel ”vem är rädd för svarte man”.
Nuförtiden är det inget namn som man bör använda för leken, men komediriksdagsmannen blev troligen rädd för riksåklagaren, som tidigare hade meddelat att polisen ska inleda en undersökning mot en annan riksdagsledamot, som citerat Bibeln. Man kan tydligen strida över vilka gamla saker som helst, nu i den nya tiden.
Kanske Orwell hade rätt. Disneys tecknade film ”Dumbo” från 1941 visar sjungande kråkor som anses vara stereotypen för afroamerikaner. Siameskatters orientaliska accent anses vara särskilt stötande i filmen ”Lady och Lufsen” från 1955. Enligt Disney forskaren Aino Isojärvi handlar historierna enbart om heterosexuella, dominanta pappor och familjevåld. När ägande av kultur och att ta illa upp över allt, är samhällets främsta problem, kan ”Hyvät herrat” och ”Kummeli”-serien förbereda sig för framtiden. Chokladfabriken Brunberg och Kouvolan lakritsi har erfarenhet av detta.
Dessutom kommer den ställföreträdande justitieombudsmannen med ett utlåtande att det inte är tillrådligt att ordna julfest i kyrkan. Staten och den evangelisk-lutherska kyrkan har en nära relation ända sedan skatteuppbörden, men julfirandet i kyrkan skulle kränka religionsfriheten. Istället för att organisera ett alternativt program för dem som tillhör andra religioner, förbjuder man julfesten.
I riksdagen önskas att göra någon till måltavla införs i strafflagen för att undertrycka kritik från tjänstemän och till och med för att begränsa oppositionspartiernas rätt att ifrågasätta. Tre riksdagsledamöter misstänks för sina tal i parlamentet, även om konstitutionen garanterar yttrandefrihet. Inte förrän under de senaste åren har man behövt frukta Riksåklagaren i sitt eget land.
Finland har krävt att EU ska ingripa i utvecklingen av rättsstatsprincipen i Ungern. Utvecklingen är inte så långt gången ännu där, eftersom TV-program och Bibeln inte utreds och inte heller är julfirande förbjudet. Attityderna till yttrandefrihet och oppositionens handlingsfrihet börjar tyvärr påminna om varandra. Medborgarna bör vara vaksamma när de försvarar traditioner och grundläggande rättigheter. Vi bör respektera varandra, men ta ansvar och undvika att bli ”kränkta” för varje liten sak.
